Vem behöver väckarklocka?

Tydligen inte jag i alla fall, för mobilen har ringt ett antal gånger här på morgonen. Först var det J ♥, som hade lyckats få ordning på mobil och konton och allt sånt, så han ringde kvart i fem, bara för att han ville höra min röst. Så då kunde jag inte bli sur...
Sen kom det först sms och sen samtal från Fia inom en minut efter varandra. Hon hade varit i Skövde och sovit hos kompis inatt, men glömt sitt skolkort hemma, så hon ville att jag skulle köpa biljett så hon kunde ta tåget hem och hämta det. Ännu en utgift att dra av från hennes studiebidrag. När och om hon nu får något, vill säga. CSN har ju beslutat att hon fått ut för mycket med tanke på all frånvaro, så nu ska de dra av det hon fått för mycket på det hon får resten av terminen. Om hon inte får något mer måste jag betala tillbaka det. Jepp. Jag. För det betalas ut till mig eftersom hon inte är 18.
Finns det någon som kan tala om för mig hur hon tänker? När hon inte går till skolan och sköter närvaron, så dras studiebidraget in. Ändå vill hon ha pengar till både det ena och dt andra. Dessutom har hon fått för sig att hon ska åka till ÖSD och Yran i Juli. Jaha, för vilka pengar, undrar jag då? Och det senaste är att hon ska åka till Stockholm med någon kompis för att gå på Idol-audition den 8 Maj. Jomenvisst. Not likely.
Hon har fått välja present till födelsedagen; måla om rummet och piffa till det lite, eller biljett till Green Day alternativt Muse. Hon valde rummet.

Robin sköter sig fortfarande. Någorlunda. Jag får visserligen tjata lite mer nu, men han gör det jag ber honom om. Han börjar mer och mer se ut som en typisk tonårskille - finnig, fjunig och (snart) fjorton. Lång och gänglig och håret vaxat till max.

Sen var det det här med att trivas med sig själv. Svårt att göra det när man inte orkar ta tag i något. Nu när solen kommit tillbaka och våren verkar vara här på riktigt, så kanske det kan hända något ändå. Igår var jag ute och gick en runda. Inte så fort, men fortare än promenadtakt i alla fall. Får jag bara hålla på ett tag blir nog flåset lite bättre. Jag tänkte jag skulle försöka ta mig ut en runda varje dag, så om en stund ska jag palta på mig joggisar.
Kosten har jag ju försökt hålla efter, men det är ju så himla lätt att nappa åt sig en chokladbit när man står och väntar på sin tur i kassakön. Nu ska jag försöka lite hårdare att låta bli det där nappandet. Jag ska försöka äta så lite kolhydrater som möjligt också. Det är ju egentligen ganska lätt, man kan ju ersätta pasta, ris, potatis och bröd med en hel del annat bra och nyttigt. Idag ska jag tex äta kalops som är rester från igår, men utan potatisen till. Istället tar jag extra grönsaker.Till frukost blev det kokt ägg och yougurth. Och kaffe, såklart!

Nehej, dags för den där rundan!